Georg Flegel
1566-1638
Georg Flegel Location
German painter. He was the son of a shoemaker, and not being a Roman Catholic, probably moved to Vienna after 1580, when the Counter-Reformation began to take effect in Olmetz. In Vienna he became the assistant of Lucas van Valckenborch I, whom he subsequently followed to Frankfurt, then an important centre for art dealing and publishing. He filled in staffage in van Valckenborch pictures of the seasons and portraits, inserting fruit, table utensils and flowers as still-life set pieces. His faithful reproduction of flowers and fruit drew on watercolours by Derer, still-life painters from the Netherlands living in Frankfurt, and botanical and zoological illustrations by Joris Hoefnagel, Pieter van der Borcht IV and Carolus Clusius (1525-1609) then being published in Frankfurt. Related Paintings of Georg Flegel :. | Vorbereitung zur Mahlzeit | Stilleben mit Kase und Kirschen | Dessert Still Life 1 | Abendmahlzeit bei Kerzenschein | Blumen | Related Artists: Miereveldt, Michiel Jansz. vanDutch, 1567-1641 Peale, JamesAmerican, 1749-1831
Painter, brother of Charles Willson Peale. Charles encouraged him to become a painter; James also worked as a frame-maker for his brother until the Revolution, in which he served as a lieutenant. From 1779 James shared Charles's practice, specializing in miniatures. His early work, occasionally confused with Charles's, shows his brother's influence. After 1794, his style became clearly his own: more delicate with subtle colour harmonies, softened outlines and free handling; it may be distinguished by a faint violet tone in the shadows and the inconspicuous signature 'IP'. His miniatures of male subjects are frequently superior to his portraits of women, for example Benjamin Harwood (1799; Baltimore, Mus. & Lib. MD Hist.), but his meticulous attention to costume and his success in imparting colour and sparkle to skin and eyes, ulrica paschUlrika Pasch började måla 1756 men hade tidigt tillsammans med sin bror fått undervisning av fadern. Hon blev hushållerska åt en släkting, men målade på fritiden. Under en tioårsperiod försörjde hon sin pappa och syster som professionell porträttmålare i Stockholm innan hennes bror återvände från sina studier utomlands 1766, då de började arbeta tillsammans. Deras samarbete beskrivs som harmoniskt och de valdes båda in i konstakademien 1773. Hon var inte den första kvinnan som valdes in i akademin, men hon var den första kvinnliga yrkeskonstnären som blev vald. Hon ska ha målat detaljerna på broderns tavlor, som klädesdetaljer och liknande. Ulrika hade en framgångsrik karriär och målade ofta porträtt av kungafamiljen och hovet. Hon ansökte dock upprepade gånger förgäves för en pension. Systern Helena Lovisa (1744-96) hushållade åt sina syskon.
Trots att det sägs att hon själv var en ödmjuk person som aldrig framhävde sitt arbete, så är hon en av få kända självförsörjande kvinnliga yrkeskonstnärer i Skandinavien före artonhundratalet.
|
|
|